EU

Denna sektion är avsedd att beskriva det som behövs för att bilda landet EU. Den beskriver en stor del av det framtida EU:s politiska struktur.

Då det gäller Försvaret gäller även det som står i de övriga sektionerna, det vill säga det som först var tänkt att gälla endast Sverige.

Vad det gäller kyrkan kan www.gryningskyrkan.com studeras.

Det går ju numera enkelt att översätta texter på sin egen enhet. Jag har därför valt att skriva texten till denna webbplats på svenska. Var dock beredd på att vissa ord kan bli felöversatta. Sidan blir av någon anledning mest korrekt på en dator.

EU

1.0 EU Europeiska unionen. Huvudstad Hässleholm.

1.1 Följande länder bildar tillsammans landet EU:

1. Belgien

2. Bulgarien

3. Danmark

4. Estland

5. Finland

6. Frankrike

7. Grekland

8. Irland

9. Italien

10. Kroatien

11. Lettland

12. Litauen

13. Luxemburg

14. Malta

15. Nederländerna

16. Polen

17. Portugal

18. Rumänien

19. Slovakien

20. Slovenien

21. Spanien

22. Sverige

23. Tyskland

24. Tjeckien

25. Ungern

26. Österrike

27. Cypern

Följande länder ansluter sig:

28. Albanien

29. Andorra

30. Armenien

31. Azerbajdzjan

32. Belarus

33. Bosnien och Hercegovina

34. Georgien

35. Island

36. Kosovo

37. Liechtenstein

38. Moldavien

39. Monaco

40. Montenegro

41. Norge

42. San Marino

43. Schweiz

44. Serbien

45. Storbritannien

46. Turkiet

47. Ukraina

48. Vatikanstaten

49. Ryssland (Europeiska delen)

50. Karibien (som ett land)

Totalt 50 länder.

2.0 Landet EU har följande struktur, dessa tre utgör den mest övergripande strukturen:

*Politik *Kyrkor *Försvar

2.1 Dessa led är parallella, oberoende och jämställda för att säkra adekvat demokrati. Politiken har hand om jobben, olika kyrkor har hand om olika religioner och försvaret verkar för att främja hela EU:s säkerhet.

3.0 Följande lista beskriver Politikens hierarki:

Folket
Parlament
Regering
Statsminister
Ministrar
Myndighetschefer
Federala regioner (endast försvaret och kyrkor)
Länsstyrelse
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelse
Landstingsnämnder
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Kommunnämnder

Nedan beskrivs dessa ovan instanser mer ingående.

3.1 Folket. EU är en demokrati och all makt utgår från folket. Politiken rör sig över tid mellan vänster, liberalt och höger. EU är en representativ demokrati där folket har möjlighet att rösta på ett parti och på en person.

Partierna har ett namn på en ideologi som sina namn, till exempel Socialisterna eller Liberalerna. Andra partier med samma ideologi kan lägga till en siffra efter, exempelvis Liberalerna2 eller Konservativa3.

En nominerad person är kandidat till parlamentet. Parlamentet består av de 721 nominerade personer som fått flest röster. Val sker vart fjärde år. Det största partiet bildar alltid regeringen men kan ha samarbete med andra partier och de har antingen minoritet eller majoritet i parlamentet.

3.2.0 Parlament. Landet (EU) har ett parlament med 721 ledamöter. Parlamentet gör följande:

stiftar nya lagar
ändrar eller upphäver befintliga lagar
beslutar om grundlagsändringar
fastställer regler för statliga myndigheter, kommuner och län
beslutar om statens inkomster och utgifter
fastställer skatter och avgifter
bestämmer hur mycket finansiering statliga myndigheter får
godkänner eller ändrar regeringens budgetförslag
säkerställer att regeringen följer lagar och riksdagsbeslut
kan rikta misstroendeförklaring mot ministrar eller hela regeringen
utser Ombudsman for Justice
granskar statsförvaltningen genom Konstitutionsutskottet
godkänner politiska internationella avtal
godkänner eller avslår regeringens förslag

3.2.1 Utskott. Ett parlaments utskott är en mindre arbetsgrupp inom parlamentet där ledamöter förbereder och analyserar frågor innan de fattar beslut. Nuvarande 14 utskott är:

Konstitutionsutskottet
Finansutskottet
Skatteutskottet
Civilutskottet
Justitieutskottet
Försvarsutskottet
Socialutskottet
Socialförsäkringsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet
Utbildningsutskottet
Kulturutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet
Näringsutskottet
Trafikutskottet

3.2.2 Ombudsman for Justice är parlamentets oberoende myndighetsgranskare som skyddar rättssäkerheten.

Ombudsman for Justice huvuduppgift är att övervaka myndigheter och tjänstemän. Det innebär att den:

tar emot klagomål från privatpersoner
granskar hur myndigheter fattar beslut
utreder om någon myndighet brutit mot lagen eller agerat felaktigt
kan rikta kritik mot myndigheter och tjänstemän
fungerar som en del av rättssäkerhetskontrollen i EU

3.2.3 Parlamentet kan politiskt påverkas av följande:

En motion är ett skriftligt förslag från en enskild politiker som vill att en fråga ska tas upp, utredas eller beslutas om.

En proposition är ett förslag från regeringen till parlamentet. Det är regeringens sätt att påverka vilka lagar som ska ändras, införas eller tas bort.

En interpellation är en skriftlig och mer omfattande fråga som en politiker ställer till en minister. Den leder alltid till debatt i parlamentet där ministern måste svara offentligt.

3.3.0 Regeringen. Regeringen är den del av staten som styr landet och ansvarar för att genomföra parlamentets beslut.

3.3.1 Regeringen är EU:s högsta verkställande organ. Den leds av statsministern och består av ministrar som ansvarar för olika områden, till exempel försvar, utbildning, ekonomi och utrikespolitik.

3.3.2 Detta gör regeringen:

styr landet och leder den statliga förvaltningen
lägger fram proposition till parlamentet
genomför parlamentets beslut
ansvarar för utrikespolitiken
leder myndigheterna genom regleringsbrev och direktiv
fattar beslut i form av förordningar och andra regeringsbeslut

3.3.3 Regeringens sammansättning:

Statsminister – leder regeringen
Ministrar – ansvarar för olika departement
Departement – regeringens arbetsplatser där flera tjänstemän förbereder politiken

3.3.4 Regeringskansliet är den myndighet som hjälper regeringen att styra landet. Det är alltså regeringens stora arbetsorganisation där alla departement och tusentals tjänstemän arbetar med att ta fram underlag, skriva lagförslag och genomföra parlamentets beslut.

Regeringskansliet består av statsministerns kansli och samtliga departement. Här arbetar experter, jurister, ekonomer, analytiker och handläggare som stödjer ministrarna i det dagliga arbetet.

Regeringskansliet:

förbereder regeringens politik
skriver proposal
tar fram regleringsbrev till myndigheter
hanterar kriser och säkerhetsfrågor
ger stöd till statsministern och ministrarna
ser till att parlamentets beslut genomförs i praktiken

3.4.0 Statsministern är EU:s regeringschef, den person som leder regeringen och ansvarar för att styra landet.

3.4.1 Detta gör statsministern:

leder regeringen och dess arbete
fördelar ansvar mellan ministrarna
representerar EU internationellt
ansvarar för att parlamentets beslut genomförs
leder krishantering på nationell nivå
är den främsta företrädaren för den verkställande makten

3.4.2 Statsministern är alltid ordföranden för det största partiet enligt valresultatet på den statliga nivån.

3.5.0 Ministrar är de politiker som ingår i regeringen och ansvarar för olika sakområden i staten.

3.5.1 En minister är en medlem av regeringen. Varje minister leder ett departement till exempel Försvarsdepartementet, Finansdepartementet eller Socialdepartementet och har ansvar för ett specifikt politikområde.

3.5.2 Detta gör ministrarna:

leder arbetet inom sitt departement
tar fram lagförslag
fattar regeringsbeslut
styr myndigheter inom sitt område
representerar EU internationellt
deltar i regeringssammanträden varje vecka

3.5.3 Detta är exempel på departement:

Finansdepartementet
Utrikesdepartementet
Justitiedepartementet
Försvarsdepartementet
Socialdepartementet
Utbildningsdepartementet
Kulturdepartementet
Näringsdepartementet
Miljödepartementet
Infrastruktur-departementet

3.6.0 Myndighetschefer är chefer för offentliga organisationer som genomför det som parlamentet och regeringen beslutar. De är alltså staten i praktiken, de som sköter det dagliga arbetet i samhället. De utför samhällets praktiska arbete och fattar beslut enligt lag.

3.6.1 Det här har myndigheterna i uppdrag:

följa lagar
fatta beslut som rör medborgare
sköta samhällsfunktioner, till exempel polis, skatte-hantering, sjukvårdssystem.
ge service till allmänheten

3.6.2 Detta är exempel på myndigheter:

EU-Polismyndigheten
EU-Försäkringskassan
EU-Skatteverket
EU-Migrationsverket
EU-Socialstyrelsen

3.7.0 Federala regioner. Med federala regioner menas här hela ursprungliga länder eller delar av dem. Exempel är Estland, Island, Götaland, Wales eller Bayern.

3.7.1 I regionerna verkar generalspersoner såsom generalcaptains och generalmajors eftersom större områden än ett län ibland är av intresse för Försvaret.

3.7.2 I regionerna verkar också överbiskopar som bland annat ansvarar för en samling av kloster i sin orden/kyrka.

3.7.3 Militär personal och personer inom kyrkor kan komplettera varann vid krig, kriser, olyckor eller katastrofer etc. på denna federala nivå.

3.7.4 Den politiska styrningen innefattar endast stat, län och kommun och alltså inte denna federala regionala nivå.

3.8.0 Länsstyrelsen är statens myndighet på länsnivå. Den fungerar som en förlängning av regeringen ute i länen och ser till att nationella lagar, beslut och mål faktiskt genomförs lokalt.

3.8.1 Detta gör länsstyrelsen:

Genomför statens beslut i länen
Skyddar natur och miljö, till exempel naturreservat, strandskydd, rovdjursförvaltning
Ansvarar för samhällsplanering som bostäder, infrastruktur, klimat
Stödjer kommuner i sociala frågor, till exempel, HVB (Home for Care), tillsyn, jämställdhet
Ger tillstånd och utövar tillsyn, till exempel djurskydd, alkoholtillstånd, vattenverksamhet
Samordnar krisberedskap

3.9.0 Landstingsfullmäktige är den högsta beslutande politiska församlingen på länsnivå

3.9.1 Landstingsfullmäktige är länets parlament och består av 50-100 ledamöter. Detta gör landstingsfullmäktige:

Tar beslut om sjukvård, kollektivtrafik och länets utveckling
Fastställer budget, skatter och mål för landstinget
Väljer landstingsstyrelsen och olika nämnder
Granskar hur verksamheten sköttes

3.10.0 Landstingsstyrelsen har ansvar för att leda och samordna hela landstingets verksamhet och är alltså "regeringen" på länets nivå:

Genomför beslut som fattats av landstingsfullmäktige
Styr sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken
Leder länets utveckling
Följer upp ekonomi och verksamhet
Samordnar krisberedskap på länsnivå
Rapporterar tillbaka till fullmäktige om hur arbetet gick

3.10.1 Landstingsstyrelsens organisation:

Består av förtroendevalda politiker
Leds av en ordförande
Har olika beredningar och utskott under sig

3.11.0 Landstingsnämnder är de politiska nämnder som finns under landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen.

3.11.1 Landstings-nämnderna ansvarar för specifika sakområden inom landstinget, till exempel:

Hälso- och sjukvårdsnämnd
Tandvårdsnämnd
Kollektivtrafiknämnd
Länets utvecklings-nämnd
Kultur- och fritidsnämnd

3.12.0 Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande politiska församling. Det är kommunens lokala parlament, där folkvalda politiker fattar alla stora och övergripande beslut.

3.12.1 Detta gör Kommunfullmäktige:

Bestämmer kommunens budget och kommunalskatt
Tar beslut om skola, socialtjänst, äldreomsorg, infrastruktur, byggande
Fastställer mål, riktlinjer och styrning för hela kommunen
Väljer kommunstyrelsen och alla nämnder
Följer upp att verksamheten sköts korrekt

3.13.0 Kommunstyrelsen är kommunens verkställande ledning, alltså “regeringen” på lokal nivå. Den leder, samordnar och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkligen genomförs i praktiken.

3.13.1 Detta gör Kommunstyrelsen:

Leder hela kommunens verksamhet
Genomför beslut från kommunfullmäktige
Ansvarar för ekonomi, budget och uppföljning
Samordnar krisberedskap
Styr kommunens förvaltningar och nämnder
Rapporterar tillbaka till fullmäktige om hur arbetet går

3.13.2 Kommunstyrelsen fungerar alltså som kommunens högsta verkställande organ.

3.13.3 Kommunstyrelsens organisation:

Består av förtroendevalda politiker
Leds av en kommunstyrelsens ordförande, ofta kommunens “starke man/kvinna”
Har olika utskott och beredningar under sig

3.14.0 Kommun‑nämnder är kommunens specialiserade politiska organ som ansvarar för olika sakområden. De ligger under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, och sköter den praktiska styrningen inom sina respektive områden.

3.14.1 Varje nämnd ansvarar för ett specifikt område och ska:

Fatta beslut inom sitt ansvarsområde
Genomföra kommunfullmäktiges mål
Följa upp verksamhet och ekonomi
Säkerställa att lagar följs
Rapportera till kommunstyrelsen och fullmäktige

3.14.2 Exempel på kommunala nämnder:

Socialnämnd (socialtjänst, försörjningsstöd, HVB, barnskydd)
Utbildningsnämnd (skola, förskola, gymnasium)
Byggnadsnämnd (bygglov, detaljplaner, tillsyn)
Teknisk nämnd (vatten, avlopp, gator, parker)
Kultur- och fritidsnämnd (bibliotek, idrott, föreningsliv)
Miljönämnd (miljötillsyn, hälsoskydd)

3.15.0 Summering:

Folket- Makten utgår från folket.
Parlament- Består av valda ledamöter
Regering- Största partiet med eventuella partisamarbeten bildar regeringen
Statsminister- Det största partiets ordförande
Ministrar- Departementschefer, olika sakområden
Myndighetschefer- chefer, polismyndigheten, försäkringskassan, skatteverket m.fl.
Federala regioner- Regional nivå-ej politisk styrd, endast försvaret och kyrkor
Länsstyrelse- Statens instans för länets nivå
Landstingsfullmäktige- Länets parlament
Landstingsstyrelse- Länets "regering"
Landstingsnämnder- Styrelse för ett särskilt sakområde i länet
Kommunfullmäktige- Kommunens parlament
Kommunstyrelse- Kommunens "regering"
Kommunnämnder- Styrelse för ett särskilt sakområde i kommunen

4.0 De politiska valen. Det hålls val vart fjärde år, jämna år. Man röstar för tre nivåer, kommunen, landstinget och staten.

4.1 Man röstar på ett parti och om man vill, på en av partiets nominerade personer.

4.2 Partiets valresultat i procent utgör den andel mandat i parlamentet som partiet får. Mandaten består av de nominerade personer med flest röster.

4.3 Olika partier kan "regera" i kommunerna, länen respektive staten.

4.4 Förklaring: Länet och landstinget motsvarar samma geografiska område.

4.5 För att ett parti skall kunna representeras i det statliga parlamentet krävs minst 4% av rösterna. För landstingen och kommunerna är denna procentsats 2%.

4.6 Parlamenten på kommun och länsnivå väljer efter valet styrelser och nämnder.

5.0 EU:s översjöiska territorier. En mindre ö eller ögrupp räknas som ett län och där finns en länsstyrelse.

5.1 I städerna/kommunerna styr en borgmästare som kan välja sin efterträdare. Den yttersta makten har det statliga parlamentet.

5.2 Länens storlek kan variera kraftigt.

5.3 En samling av län utgör en federal region. Se punkt 3.7

5.4 Om röstningen sker på internet kan man eventuellt ha samma system som på fastlandet.